Jag älskar att bo i en landsdel där alla låter som tiffany person eller Johan glans. Det finns ständiga tillfällen att brista ut i skratt eller få smila upp sig. Allt alla säger på skånska blir bara så mycket roligare! Det är dock inte helt smärtfritt, många gånger spenderar jag hela konversationer med klasskompisar åt att fokusera på att  INTE direkt efter härma allt sagt med en egen tolkning av skånskan. När en kvinna från staffanstorp ringde mej angående en lägenhet jag sökte fick jag säga att det var tjall på linjen för jag skrattade så mycket. ( allt jag kunde tänka var bara....tiffanytiffanytiffany) de svårtast passagen under veckan är kyrkan. Pastorn är en härlig talare med mycket vishet och humor. Problemet är bara att den normala kyrkbesökaren skrattar en minut åt något av hans anekdoter. Johanna skattar lika läge åt den, men lägger sedan till fyra extra minuter för HUR han sa det, på klingande Johanglansskånska. Detta resulterar i att det efter fem minuter ständigt hörs ett  högt inandnings ljud från uppsalatjejejen som hämtar luft i krampen för att hålla fnisset under styr. passar ibland lagom bra då pastorn gått vidare ...