Charlie

Idag ar det den forsta av 5 hela dagars ledighet. Man firar profetens fodelsedag idag, och sen e det pask. Alla far ledigt for att halla fred mellan religionerna som min landlord forklara.
Jag har iallfall vart o besokt the Crocodile pool idag. Det e ganska kul, Gambia e sa liteet, det finns en jatte stor och gammal krokodil som gar under namnet Charlie. ALLA vet vem charlie e i Gambia. Det finns en stark tro pa att platsen och krokodilerna ska tillbes for fertilitet, och manga barne i omradet e dopta efter platsen. Iallfall, besoket var ett lagom avancerad utflykt i varmen, Charlie gjorde vad varenda vettig borde gjort denna dag, han sov. Val hemma igen kom det en kille med massa DVDs till var compound, det e tydligen sa hyrfilmsbuisness gors har. mina vanner plockade pa sig ett urval Nigerians finest. Nigerianska film e jattestort har, Nollywood e tydligen pa uppgang. Jag ska inte saga att jag inte hade blivit varnad, men jag har ju klarat 3-4 timmars langa bollywood filmer allt pa hindi, sa det e val inget tankte jag. Men sa moisstog jag mig oxa. for det forsta paminner ljud och ljuskvalite om familjen Winbergs hemmafilmade Johanna fyller 4 ar filmer. Skadespeleriet vill jag helst inte kommentera, men nar alla skadespelare standigt envisas med att fixa till sina frisyrer eller dra ratt kladerna har ni iallfall en borjan. Vidare till handlingen, foljande igridienser finns tydligen med i alla. nan slags spell, forbannelse som far rollinehavaren att doda, kissa ner sig eller svimma. otrohet,  dorrar som smalls igen, orfilar i massor. storgrat av valsmnkade kvinnor. det e DRAMA vill jag lova. Det hela avslutes med , ja att det AAAAAAAAAAAAAAALDRIG avslutas. filmerna ar namnligen oandligt langa. uppdelade pa misst fyra skivor. Jag hann sova lite middag, tva ganger, ga pa toaletten och ata lunch for att aterkomma till annu en omgang av att nu va HON med barne mend HANS bror, som hade svindlat pengar fran nan annas bank som hade vart otrogen med deras syster... ni fattar.

Order in the court!!!!

Det var i torsdags jag och T var i det som heter Childrens Court. Det ar dit arenden som ror barn tas upp. Vardnadstvister, ungdomsbrottslingar osv. Som sig bor sa var jag o T dar tva timmar innan alla andra, efters=om vi i var enfald trodde att det borjar klockan nio betydde att det barjade klockan nio. Det var ju trots allt domstolen resonerade vi. Tva timmars lang vantan kompenserades dock snabbt av allt drama som sedan utspelkade sig i denna domstols sal. Ett areende i taget. Tva socialarbetare fran Social welare department sitter som ahorare och bidrar med sina utvarderingar eller far uppdarg av domaren att gaora sadana. Tva clerks, med koll pa akter, fall och datum, en alkagare och olika advokater dyker upp for olika fall, en tolk, da allt e pa engelska, tre i det som kallas ministriet, varav en domare. med i publiken sitter oxa eventuell amilj slakt till parterna. och i ena hornet en uniformerad vakt Tanken e att det skavara sa inormellt for barnens skull so mojligt. i varje fall gar de tva parterna o staller sig i varsit bas i rummet, de ar svara in sig med koranen eller bibeln beroende pa religion sen borjade DRAMAT. Jag o T satt som under en tennismatch och stirrade med vidoppna ogon fran part till part  till domaren. Denne DOMARE e min nya idol, en relativt ung ganska kraftig kvinna, med auktoritet och som ingav san respekt. alla som ville saga nat var tvugna att vanta pa att hon sa ok, sen matse man sta upp. stog man sklarvigt, pratade tyst eller orespektullt fick man tillsagelse. Inget onodigt prat och svarade man inte direkt pa fragor sa fick man oxa tillsagelse. imnget trams. Det hela var som en blandning av den dar fillmen om de tva Kenyanska kvinnliga domstolarna och de dar amerikanske tv showerna nar nan judge ska doma i de mest osannolika all, detta med sma inslag av Dr/. Phil sa har ni bilden. Domaren kom med rad till unga brottslingar, ifragasatte foraldrar, skallde ut de som hade handlat fel. osv. 
Ungefar fem timmar senare ramlar jag o T ut ran salen, ingen av oss hade sagt ett ord pa hela tiden, vi hade knappt vagat fisa. helt omtumlade av intryck, ingen av oss visste om vi skulle skratta eller forfaras av vad vi just sett.

En upplevelse for livet minst sagt.

Det värsta du kan göra?

Läste ett citat för några veckor sedan som jag inte kan bli kvitt. Det lät ungefär som följer: Det värsta du kan göra en annan människa är att ta ifrån dem rätten/möjligheten att ge  något tillbaka.
Att göra rätt för sig att ge av något man kan är en drivkraft och något som ger värde. Stod som vanligt idag mitt i ett moln av våffelos i ett lägenhetshotell för missbrukare när en ganska ung kille kom fram till mig efter att ha ätit färdigt. Han var så påtänd att han knappt höll sig på fötter, armar o ben lixom hoppade iväg utan att han hängde med. Han slängde sin pappkopp i papperskorgen så titta han på mig o surrade fram att han kunde ta ned sop påsen, för den var ju nästan full. Det skulle vara jättesnällt svarade jag. Bara processen med att få upp påsen ur hinken tog honom ett bra tag, sena vinglade han vidare på väg mot vad jag antar/hoppas var bakgården och någon slags container. Han såg iallfall glad ut, jag undrar jag om det inte var mer för att han fick göra nåt tillbaka mer än maten o pratstunden. Så goda är inte mina våfflor..... 


och ännu mera våfflor

Ja men Johanna, vad gjorde du egentligen på din praktik? Jo förstår du jag stekte våfflor jag!
Så sant, det kan tyckas lite simpelt, men ska sanningen fram är det en gädje att stå mitt i allt detta sötstinkande våffel os och kalla det socialt arbete! Var min första dag på Mötestede. Ett café mitt i Oslos skabb kvarter ( skippergata,för insatta) som serverar varm middag för en tia och våfflor för halva den summan till stans missbrukare. Enda regeln på stället är i stort sett att inte injicera eller på annat sätt droga på stället, och att man inte slåss, varken med personal eller andra gäster. Jag gillar personalen och stämningen på stället. Här försöker man ordna ett vanligt café som kontrast mot gästernas hårda liv på gatan. Många är så drogade att de somnar i maten, men det är ok, man får putta lite på nån ibland för att veta att de lever, det gapas mycket, nästan alla vill prata lite, kan dock vara svårt förstå alla tankegångar och svammel, men man klarar sig på att le mig ur de flesta situationer!  
Annars visar Oslo sig från sin bästa sida med sol som räcker åt alla, imorgon står shopping och kaffedrickning på schemat! Ska träffa Jostein, prata massa kul och skratta åt good old times!

Nu dags för bingen efter en kväll med mina nya fillavänner, har ett viktigt möte inbokat imorgon kl. 08.00 med tvättmaskinen.

det luktar våfflor om mitt hår.

Timbuktu kommer till Oslo i november och jag o K-P ska dit! K-P är gatupräst o stencool. Han har en hiphopinspirerad hoodtröja över prästutstyrseln och tycker att graffitti är den vackraste formen av levande konst! .
De vänner från Malmö som tänkte komma hit i slutet av oktober tycker jag gott kan vänta o komma då istället! Det kommer bli så otroligt skoj Deep o Haily!

Annars har jag spenderat dagen med att grädda och servera massa våfflor till de boende på ett av Oslo kommuns boende för missbrukare. Alltid speciell situation och möta dessa människor, men fascinerande process när "knarkaren" på stan blir en individ som har en personlighet med intressen och humor. Det negativa är att jag gått omkring i ett moln av våffellukt resterande delen av dagen, mår nu lite illa.

Gode vännen David fyller år idag och det hurrar vi för! 
Annan god vän har fått bäbis, oxå grattis! 

John, du kan lika gärna ge upp min grammatik,stavning och valda punktnedslag kommer för alltid att vara som den är i evighetersevighet amen!
 




i væntan på trimning

Jag har lite tråkigt! Klar med dagens uppifter, och nu væntar jag på att klockan ska bli 18.00 då ska det bli kvinnotrim hær! Javisst, kvinnor från nærområdet kommer hit och trænar, trimmar. Det ær till 90% muslimska kvinnor så det ær lite speciellt. Alla mæn måste vara ur huset, anstællda som frivilliga. Rullgardinerna måste vara nere. Jag ska hjælpa till lite med barnpassning medan damerna trænar efter ær det lite kaffe o prat!  det ær roligt, och det absolut bæsta ær att det heter Kvinnetrim. Sånt førgyller min dag!
Satt just och læste Norska dagstidningen Aften posten, otroligt vilka fina lægenheter man kan kan få hær om man hade haft 7 mille o lægga! De festa ligger på Frogner eller Majorstua, de lite finare områdena. Jag bor alldeles bakom det sist næmnda,  och det tar mig c:a en timme att gå till min praktik som ligger på Tøyen men det ær en promenad mellan två olika værldar. Jag børjar på Majorstuan med sina tjusiga ljusa lægenhets hus, dyra butiker trendiga pubar/cafeèr.  Hær møter man folk i vælsittande kostymer, mærkes solglasøgon och trendigt take away kaffe i næven. Toni and Guy hade førresten en lapp i fønstret dær de søkte hårmodeller, undrar jag om de skulle ta emot mig med mitt trassel? Tåls att tænka på. Knatar vidare genom centrum, som egentligen ær som vilken stadskærna som helst. Av någon anledning har BikBok slagit stort hær, du hittar minst en butik i varje hørn. Nåvæl, går vidare mot grønnland via brugata, dær jag bodde sist jag va i stan.  Det var en vacker tid sommaren 2004, full med partyglada svenskar, galna resturangægare och fantastiska picnickar på grunerløkka. Nog nostalgi, nu e vi framme på Grønnland. Husen ær mer eller mindre fasadskadade , hær o var ær en tom plats då man rivit någon kåk. Æven om det ær relativt tidigt på førmiddagen sitter folk på de skabbiga pubarna o hæver øl. Hær och på Tøyen krævs inte mycket till fantasi før att tænka sig att man befinner sig i en annan del av værlden. Det luktar masala, søtt the och kryddad kebab om vartannat och øverallt pratas det på andra språk æn norska.Det ær klart høgre ljus volym, fruktførsæljare som gapar, musik ur butikerna och bilar som tutar vare sig de vill varna før något eller bara proklamera att de kommer. Tænk vilken multikulti upplevelse jag får en och ofta två gånger om dagen bara genom att gå den vægen!

Næ....nu blir det långt. Hade


Nystart. Igen.

Jaha, då ska man ta tag i det här med en blogg då, har funderat på det ett tag och nu ska det då bli av. Eller rättare sagt igår skulle det bli av,  men efter att ha spenderat en god stund av min lediga lördag med att knåpa ihop mitt första budskap till världen hängde sig hela datorn. Valde snabbt mellan att dränka datorn i handfatet jag har i mitt lilla rum, eller att glatt starta om den, låta all text gå till spillo och hitta en ny tid för bloggstarten. Valde efter snabb överläggning det sista dels för att Timbuktu spelades i stereon och då har jag svårt att behålla ilska, samt att det hade blivit ett för stort projekt med dränkningen. Sammanfattningen av denna lilla fadäs är att jag alltså idag ska starta min alldeles egna, nya blogg. Varmt välkomna!

 Jag befinner mig sedan 13 dagar tillbaka i Oslo där jag fram till jul ska spendera mina dagar med att gå som praktikant hon Kirkens bymisjon( sv: stadsmissionen.) allt som händer där ska jag dock få be att återkomma till. Det har vart lite mycket nu i dessa två veckor. Man har flyttat in i nytt hem, ( 10 underbara kvadratmeter rum där mottot är: gå in, backa ut) man ska träffa sina nya arbetskollegor, klienter med alla dessa norska,ologiska, fantasifulla variaioner på dubbelnamn som ska kommas ihåg. Sedan är det arbetsuppgifter, klienter, varksamheter och rutiner på det. Det sociala livet utanför allt har kommit lite i skymundan,men jag har hittat några trevliga människor som det finns bra med kompispotential i! Några av dessa var jag med på byn igår. Loppis och kaffe stod på schemat. Oslo är  en så otroligt mysig stad, jag antar att jag skaffar mig ett antal ovänner nu  men den hamnar högre upp på min lista än Stockholm. Den är lite mindre, skabbigare, har lite mer avslappnad känsla och större variation på persoligheter.
Utöver ovanstående action med min dator bestod lördagen i att läsa in sig lite på Rastafari. Fick en fråga om Haile Selassie på ett frågespel för inte så länge sedan och det har sen dess stört mig att jag inte kunnan något om det. Mitt liv är nu berikat med information tack vare detta under vi kallar Internet. Trots annalkande töntvarning måste det sägas: Kunskap är roligt så länge man inte måste lära sig något!

Andra saker som gjort mig glad denna helgen är:

Fem sjungande och spelande frälsningssoldater på stan av generation äldre. Jag log mitt allra vackraste när jag la ner mitt bidrag i bössan!

Att chips på norska heter Potetegull, hur roligt som helst ju!

Att min pappa ringde, inte för nåt speciellt bara för att! Honom gillar vi!

Nu är det dags att sluta för nu, kvällen som är i antågande innehåller valvaka med Hanna o Fredrik, båda djupt övertygna moderater. Vi ska fika lyssna på debatter, beklaga oss över hur politik saknar verklighetsförankring och tyst jubla eller sörja valresultatet. Så svenskt som det kan bli! Hade!