Känsliga läsare varnas:

För oss andra tyckte jag att följande lilla utspel idag kan klassas som veckans roligaste. 

För oinvigda håller jag för tillfället på med ett ungdomsprojekt bestående av en ganska stor talangtävling för Malmös unga. tävligen inriktas för unga 13-20 år och i dagarna genomförs en stor skolkampanj, därför var jag och min projektkompis A ute i skolor och delade ut affischer till rektorer/lärare/vaktmästare. Projektet e ganska känt, men vi hade ändå ett inlärt informationsmantra vi drog för alla som ville lyssna.

På skola X frågar en lite äldre manlig lärare (på ganska knepig skånska)
- e det för 6-9? 
Vilket A tar som en antydan till lärarens egen ålder som kanske skulle kunna vart runt 69 år.
- nja det får bli en annan tävling, skrattar A artigt 

Läraren ler och förtydligar,

- nä, men om talangen, om det är 6-9:an.

A misstolkar än värre, tror nu att läraren syftar på vilken talang han vill visa, han tolkar lärarens leende som ett fräckt sådant och därför utbrister A.

-NÄ, nåt sånt ska vi väl inte visa upp!!!! A börjar sedan stega mot utgång. Kvar står en  förbryllad (helt oskyldig) lärare och en storögd Johanna.