Det var i torsdags jag och T var i det som heter Childrens Court. Det ar dit arenden som ror barn tas upp. Vardnadstvister, ungdomsbrottslingar osv. Som sig bor sa var jag o T dar tva timmar innan alla andra, efters=om vi i var enfald trodde att det borjar klockan nio betydde att det barjade klockan nio. Det var ju trots allt domstolen resonerade vi. Tva timmars lang vantan kompenserades dock snabbt av allt drama som sedan utspelkade sig i denna domstols sal. Ett areende i taget. Tva socialarbetare fran Social welare department sitter som ahorare och bidrar med sina utvarderingar eller far uppdarg av domaren att gaora sadana. Tva clerks, med koll pa akter, fall och datum, en alkagare och olika advokater dyker upp for olika fall, en tolk, da allt e pa engelska, tre i det som kallas ministriet, varav en domare. med i publiken sitter oxa eventuell amilj slakt till parterna. och i ena hornet en uniformerad vakt Tanken e att det skavara sa inormellt for barnens skull so mojligt. i varje fall gar de tva parterna o staller sig i varsit bas i rummet, de ar svara in sig med koranen eller bibeln beroende pa religion sen borjade DRAMAT. Jag o T satt som under en tennismatch och stirrade med vidoppna ogon fran part till part  till domaren. Denne DOMARE e min nya idol, en relativt ung ganska kraftig kvinna, med auktoritet och som ingav san respekt. alla som ville saga nat var tvugna att vanta pa att hon sa ok, sen matse man sta upp. stog man sklarvigt, pratade tyst eller orespektullt fick man tillsagelse. Inget onodigt prat och svarade man inte direkt pa fragor sa fick man oxa tillsagelse. imnget trams. Det hela var som en blandning av den dar fillmen om de tva Kenyanska kvinnliga domstolarna och de dar amerikanske tv showerna nar nan judge ska doma i de mest osannolika all, detta med sma inslag av Dr/. Phil sa har ni bilden. Domaren kom med rad till unga brottslingar, ifragasatte foraldrar, skallde ut de som hade handlat fel. osv. 
Ungefar fem timmar senare ramlar jag o T ut ran salen, ingen av oss hade sagt ett ord pa hela tiden, vi hade knappt vagat fisa. helt omtumlade av intryck, ingen av oss visste om vi skulle skratta eller forfaras av vad vi just sett.

En upplevelse for livet minst sagt.