Ok. halva praktik tiden har snart gatt, o livet i Gambia rullar pa. Jag maste ju dock erkanna att fritiden e det som gor storst intryck pa mig. I helgen var jag o T bjudna pa brollop, som om inte det va nog sa ville en av mina vanner att jag skulle folja med pa en nameceremony samma dag. Det e inte klooookt hur poppis jag e!! Lat mig dock ge det ett forsok att redogora for hur brollopet var eftersom det var nagot heeeeelt annat an hemma. Jag o T hade dagen till ara sytt upp afrikanska klader. kjolarna har ska vara langa och tajta, for de gambianska kvinnorna resulterar detta i att deras gangstil blir ytteligare langsam och gracios. for johanna, vars gangstil i det narmast kan beskrivas i snabba skutt, blev krocken total. istallet for att snyggt svanga pa rumpan, struttade jag fram som en pingvin pa koffeinkick.
Jaja, det var iallfall valldigt uppskattat bade av vara vanner, grannar och allman befolkning nar vi skred, eller skruttade fram. Vi hade traffat bruden en gang innan, men blev av nan marklig anledning behandlade som hedersgaster. Forst motta vi upp brud och hennes folje pa frisersalongen. gradbakelsekreationen var komplett. dete sa mycket smink o spray att alla ser helt stela ut. sen aker vi fem bilar i kortege,alla standigt tutandes genom stan for att aka till huset dar bruden har bott eller vart hos innan hon gifte sig. Dar pa innergarden e det fuuuuullt me folk, det spelas pa trummor och dansas, folk springe lixom fram till trummisarna o kastar pengar ps dem o sa dansar de som galningar. bruden gar in och tackar familjen medans detta haller pa. efter mycket om och men aker sedfan alla vidare till brudens hem i en annan by. Dar var det fest vill jag lova. trummor igen...galen samling frenetiskt trummande gubbar och tre sangare som sjon o skrek om vartannat. jag o T skulle sitta i en soffa nara bruden o hennes folje. Ni kanske undrar varfor jag inte namner gummen. det beror pa att vi aldrig traffade honom. Av alla gaster var kanse 5% man sen var det kvinnor o barn, vart mannen var eller gjorde vet jag fortafande inte.
Om man gifter sig inom islam behover egentligen egentligen ingen av parterna vara narvarande. Jag o T va pa en annan fest dock lite olik denna i borjn av praktiken, da var bruden i London o mannen i Dubai, sen var det nan vanlig sjal i sallskapet som ringde o informerade parterna om att de nu minsann var gifta!!!
Vi satt iallfall dar i soffan omringade av typ 500 gaster som dansade o sjon o mest bara trangdes om vartannat. trummor dunkade, och nu skulle alla fram o ge pengar, presenter till bruden, detta skulle saklart forevigas bade pa film och kamerLat mig beratta att nar sa manga damer ska fixa till klader o ge present, krama brud som ska fixa till sig o sen posera for kameran tillsammans sa TAR DET TID! men det var det vart o vanta pa, sen var det namnligen dans, Jag o T dansa tills svetten rann, en underbar kansla att sta dar mitt i den gambianska natten under bar himmel o dansa me hundratals kvinnor, ungar och nagra modiga man till ndanga musik, reggae och shakira. lycka