Monsters valborg

Är man från Uppsala finns det vissa kriterier för hur man bör fira valborg. Är man dock inte i sin hemstad denna första vårens dag så får man väl se till att skaffa sig ett vettigt substitut ( John, stavkoll?) de ringde från jobbet ( tidigare nämnd gamla teatern) o fråga om jag kunde tänka mig at ställa mina tjänster till förfogande denna afton, jovars visst kunde jag det. Förga kunde jag väl ana vad som väntade mig. Det var nämnligen konsert dags, och temat för kvällen var Monsters valborg. jojo...läskiga skyltar med rockstylade döskallar mötte mig genom staden på väg till hotellet. Det var två cover, eeh hosthost, jag menar tribute bande, ett, coversnake som spelade whitesnake, och trooopers som spelade Iron Maiden. ni kan ju gissa publiken till ett sånt upplägg. vem kunde dock tro att det fanns så många 40-50 års hårdrocks fanatiker i jämtlands mörka skogar. Nu kom de iallafall ut i dagsljus. Tog Ella med mig och vi erbjöd oss glatt att ta garderoben, då ingen av oss hade särskild lust att trängas med dessa skäggiga karlar, med ett leende falskt leende på läpparna och servera öl samt undvika att bli nerklubbade av någon överförfriskad headbangare. 

Garderoben visade sig dock vara en ett riktigt bra drag från vår sida, vi fick under hela kvällen vår kunskapkvot fylld av ny information om vilken som egentligen var den bästa låten från Iron, självklart nåt från deras tidiga år, javisst, och annan matnyttig information om vart de bästa skinnjackorna fanns där borta i staterna där man ju dessutom kan få plagget airbrushad, ja ni vet så där med en "tatuerad" örn på ryggen.  

Där stod jag alltså valborgsmässoafton 2007, med en band t-shirt fån snakebandet, o blev fotograferad (antagligen tagen för att vara en groupie...) och informared om allt som tillhörden fantastiska världen av hårdrock. ja, jag säger då det, skadet va så ska det va! Visste ni förreseten att det inte alls var Gene Simmons ( som förövrigt gick sminkad hela 70 och större delen av 80 talet) som kom på den numer världskända rockgesten med det så kallade djävulstecknet. det e en gammal katolsk gest för att ge djävulen onda ögat,och användes av nån annan hårdrockssnubbe som tyckte han behövde sin egen grejdå ju Ozzy tagit peace tecknet till sitt.....

kvälens bästa citat stog dock en liten tanig sak på 30 nånting för, när han efter bara en halvtimme in i första spelningen kommer för att hämta ut sin jacka och med mjuk lite fjanti röst förklarar att nä, nu går jag nog hem, det var lite aggresiv stämning på musiken... Han borde kanske anat oråd lite tidigare innan han betalade 200 spänn för en biljett till Monsters Valborg....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback