Läste ett citat för några veckor sedan som jag inte kan bli kvitt. Det lät ungefär som följer: Det värsta du kan göra en annan människa är att ta ifrån dem rätten/möjligheten att ge  något tillbaka.
Att göra rätt för sig att ge av något man kan är en drivkraft och något som ger värde. Stod som vanligt idag mitt i ett moln av våffelos i ett lägenhetshotell för missbrukare när en ganska ung kille kom fram till mig efter att ha ätit färdigt. Han var så påtänd att han knappt höll sig på fötter, armar o ben lixom hoppade iväg utan att han hängde med. Han slängde sin pappkopp i papperskorgen så titta han på mig o surrade fram att han kunde ta ned sop påsen, för den var ju nästan full. Det skulle vara jättesnällt svarade jag. Bara processen med att få upp påsen ur hinken tog honom ett bra tag, sena vinglade han vidare på väg mot vad jag antar/hoppas var bakgården och någon slags container. Han såg iallfall glad ut, jag undrar jag om det inte var mer för att han fick göra nåt tillbaka mer än maten o pratstunden. Så goda är inte mina våfflor.....