Tjopp så var det måndag igen. Har precis fått veta att jag ska till Gøteborg den 30-31 okt på fæltseminarie. Om någon dærute vill guida runt mig i Sveriges framsida så hør av er. Kan ingenting om denna stad.

Jaja, det får bli ett æventyr. På tal om æventyr vill jag gærna dela mina helgbravader med er. Eftersom jag jobbade fram till 18.00 børjade lørdagen i ett långsamt tempo, men det vart det ændring på senare. Vill du ha riktiga æventyr hær i livet ska du førsøka dig på bilkørning samt parkering i Oslo stad. Hahaha, underbart søta Hanna skulle med sitt alldeles nya kørkort i handen ( grattis gumman, Mora rocks!) vara snæll o hæmta mig med Fredriks bil. Jag borde anat oråd ær jag satte mig i den. Den kallas askoppen, och det krævs ingen mer presentation av det fordonet.  Det var inte mycket annat heller som lixom låg oss till førdel, regnet øste ner, det var mørkt,  Askkoppen har ingen servostyrning dærimot anar man en motvilja hos åbæket att svænga, varje kurva ær en kamp! Eftersom varken sig jag eller Hanna kørt i Oslo innan slog vi våra førvirrade huvuden ihop. Mindre smart drag, insåg snart att vår plan att følja spårvagnen som skulle dit vi skulle inte var så genomtænkt. Tydligen har de egna vægar dær bilar inte får vara. X antal u-svængar senare kommer vi med glædje och adrenalinet på topp fram till Hannas gata. Nu skulle det bli mys, mat var køpt och før oss rækte det med kørning nu. Men tji vad vi bedrog oss. Før nu stod parkering inte att finna. Jag erkænner att jag ofta muttrat øver obefintliga parkeringsplatser hemma i U-town, men i Oslo denna kvæll fanns var det inte bara omøjligt att hitta parkering, det fanns ingen møjlig fysisk yta att dumpa bilen. Efter nån timmes fram o tillbaka kørning kom paniken men det fanns inte ens en chans att hitta ett olaglit sætt att stælla bæket før att sedan ta konsekvenserna i form av en bot vilket vi vid denna tidpunkt gladeligen gjort. Jag vet att øverdrifter kommer lætt i dessa berættelser, men helt ærligt tog det oss TVÅ timmar att hitta en vrå som kunde med lite fantasi o vælvilja få kallas parkering. Hanna hoppade ur bilen o stod o paxade platsen medan jag vænde bilen. en ung taxi chauffør stællde sig av någon anledning i vægen før askoppen o mig och fick sig sitt livs chock nær två desperata svenskor børjar hytta o viftamed nævarna o okontrollerat gapa om att han minsann hade tre sekunder på sig att flytta sin bil. Efter mycket om och men fick vi upp bilen halft på trottoaren halvt på gatan. Sen var den kvællen vigd åt kall mat, varmt te och Walk the line. Alla planer om en fest kvæll lades snabbt på hyllan. Det finns en græns på hur mycket aktion man vill ha før en kvæll!

Hanna, helgen børjade bra och blev bara bættre, eller hur? Tack før trevligt sællskap!