Ok. min praktik ar nu inne pa sin andra institition, nu e jag pa en avdelning som heter Shelter for Children, det e under social welfare department, och ar ett stalle dit akuta barnfall kommer, barn som hittats av olika anledningar pa gatan, en del har rymt andra gatt vilse, nagra babisar som har blivit overgivna kommer oxa, men detta ar sallan, eftersom de oftast tas till SOS barnbyar som ligger i samma omrade. Vi har vart har i tva dagar nu o det e DRAMA ska jag lova. Igar fick sheltret fick ett telefonsamtal fran Polisen i ett omrade att det kommit en man med ett barn som gatt vilse dit. Ok sa vi, satte oss i en ambulans som donerts av italienska landstinget 1999 och akte till polisstationen, det e ju inte direkt asfalterade vagar, sa lite dumpigt var det allt, vi for om varann i ambulandsens urplockade bakutrymme. Efterett tag horde vi foraren mummla irriterat om folks brist pa respekt for ett medicin fordon,. Men sa vi, vi e ju varken pa lakaruppdrag eller sarskilt akut. Men anda, sager foraren och bestammer sig for att statuera exempel pa de sma gatorna mellan husen. Han satter pa nat som ska forestalla utrycknings signal, men som mest likanr en ansa med magknip till latet. Hohggt e det iallfall, och verkar gor det folk fullkommligt skuttar in i husen och trycker sig mot vaggarna for att vi ska komma forbi, lite svinn tycker forarn man far rakna med nar han i 120 knyck struntar i barn och andra vagstorsare som flyr i panik! Val framme vid polisstationen, vi pratar nu inte huvudkontor i Banjul utan lokalpolis kommer direkt in med en stor receptions bank, lite forsent upptacker jag att den vaggen jag har valt at ga till inte ar en vagg utan ett galler och pa andra sidan sitter skurkarna. Nu star dessa mer eller minder kladda herrar och stirrar pa mig. Fick minnen fran tidiga prisaonbreak avsnitt och hann vanda lagom till att den forsta borjar skaka gallret och skrika vad jag antar skulle vara komplimanger. Ok, vantade snallt med den forlorade pojen (lite skitglad plutt som skulle forestalla 8 ar ) utanfor istallet. da e det sa att det tydligen e fest hosnan av poliserna. resten av kollegorna har skramlat ihop till en get man nu overlamnat till den firande polisen vars uppgift nu ar att transportera hem djuret. ja den lever. Inga problem tanker fyra blaunifomerade man och tar bestamt tag i varsitt ben pa djuret, och trycker vill med vald trycka ner geten i bakluckan pa en bil. I sista sekund kommer geten pa att detta antagligen betyder borjan pa slutet for dess exixtens och borjar kampa emot. Det hela ger en sa otroligt rolig scen att jag inte ens ska forsoka skildra den, an varre blir det nar jag efter fem minuter inte kan halla mig utan tjuter av skratt varpa tre andra blakladda blanger pa mig och beordrar mig att vara tyst. Nar min kollega var klar med alla papper pa polisstationen tog vi med oss pojken till sheltret, jag skrattade sa jag grat hela vagen. Foraren?min socialarbetarkollega tyckte att det var skoj han oxa, det maste vi fira sa han och satte pa tutan och tryckte gasen i batten!

Ok. mitt liv i The Gambia fyller idag en manad! hehe, lite knepigt kansla, det tycks mig som jag vart har en halv evighet. Tankte jag skulle forara denna dag med att beratta om mina vanner har. Jag har min svenska van T, och hennes tva barn 8 och 10 ar gamla. sen hanger jag med familjen de bor med. En gang iveckan fyller jag o T en bil med typ 10 ungar och aker till stranden. klart veckans haojdpunkt. Annars bor jag ju numer sa nara havet att dessa milslanga strande och atlanten vagor borjar bli vardagsmat! LYX!! o jag ska oxa formedla, min nya landlord ar tydligen ett av de hogsta honsen pa i Gambias poliskar. haha, akte med han till Banjul harommorgonen och kunde inte fatta varfor alla gjorde honnor. Mr D asgarva nar jag fraga o mena pa att han inte fatta heller...knepigt tankte jag..... Nar vi kom fram till polisens hagborg i Banjul sa kommer det en uniformman springandes for att oppna dorren for oss och sen parkera bilen. val inne i bygget verkar folk tavla i vem som kan sla klackarna hardast ihop och gapa MOOOOORNING SIIIIIIIR! hogst. Mr D var ytterst road av det som maste ha varoit ett helforvirrat uttryck hos mig.Nu e jag iallafall presenterad som hans Gambian Daughter for alla dar och betryggande forsakringar om att om jag nansin hamnar i nan situation sa ska jag bara namna hans namn. inte for att jag planerar hamna i onad hos lagens langa arm har, men det kan ju vara bra att ha.
Ok, lampans blinkar frenetiskt i taket o jag anar stromavbrott. dax att sluta. ska inom en snar framtid forsoka fa upp lite bilder pa fejjan. val mott! Jo

Foljande samtal agde idag rum pa serrekunda marknad.
Tygforsaljare: Where are you from
Jag: Swiiiden
TF: ooo Hetter duu Hans?
Jag: Va, ehh nae...
TF: are you sure your swedish?

hej hur e re? jo tack bra. en kort och typisk svensk effektiv hallsning. Hade dock ALDRIG fugerat i Gambia dar det istalle later nanting som foljande, hej, hur 'r det? Hur e morgonen? jaha, hur mar familjen? mm, hur mar barnen? hur ar halsan? hur var frukosten? hur mar hunden? hur mar katten? hur behandkllar hunden katten?
Detta tar igenomsnitt en tio minuter per person, och det appliceras inte bara pa de manniskor du kanner, nejnej, alla du moter eller far in i ditt synfalt ska halsas pa och fragas! sa, det tar sin lilla stund att ta sig fran plats A till B.

Mina woluf kunskaper borjar dock tacka dessa fraser. omattligt fortjust kan jag nu halsa, forklara att jag mar bra, och sedan mes bara nicka och saga jaaa resternade delen av konversationen!

ok.... nu e det strand dax!!