London baby!!!

Ok, jag har nu befunnit mig i det fotbollsälskande, thedrickande, forna kolonialmakten Storbritaniens huvudstad en vecka. Tillräckligt mycket tid för att ha hunnit land, börja komma in i rutiner kan tyckas, men så är dessvärre inte fallet. Konstigt att det bara gått en vecka, det känns som en evighet.
Jag har hunnit:
1. Träffat 300 internationella studenter, många av dem asiater med även Tyskland gör anspråk på att ligga i topp på delatagarlistan. Vi har vallats runt på campus tillsammans, runt i skolans oändliga vinklar och vrår samt många full lastade med en miljon informations blanketter och häften om allt från hur man hittar en läkare, använder telefonen i sitt rum till vart man ska vända sig om man råkat elda upp sina skolböcker. Självklart bar majoriteten av oss internationella studenter runt på allt detta material i de ryggsäckar med UEL:s logga på som vi alla fick under den först välkomst sammankommsten!
Sedan inte att förglömma har vi sjungit karaeoke tillsammans under en liten speciellt för internationelltvälinställda studenter. javisst en lite överförfriskad rumän vann förstapris med låten " all I neeeeeeed is a rythm divine(?) " i ett alldeles egenvalt tonläge!
Ok, summasummarum, man gillar dessa människor sköna udda individer alla med sin speciellatolkning av engelskan och dess uttal och alltid med ett leende ( läs flin) på läpparna!

2. Hunnit åldras till minst en 45 år. Ok, tydligen börjar man plugga tidigare i England, och på campus prioriteras första års studenter, vilket resulterar i att jag hamnat i en korridor med 5 18-19 åringar! Kan få en att känna sig ung och vital, eller lastgammal. Jag pendlar mellan dessa anar dock övervikt mot det sistnämnda.  Ingen av dem har bott hemmifrån innan vilket gördisskussionerna om vilken mat som ska lagas och handlas hem aningens ogenomtänkta.  Fast vem bryr sig egentligen om mat i dessa dagar, vår kyl är till 98% fyyld av alkohol eller groggvirke. övriga 2% är min mjölk och mina tomater! ja, det e högljudda, finniga, flamsiga men jättesnälla.

återkommer.....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback